Jokkmokksloppet vinter. Vi börjar 2016

Vi planerar vårt historiska skidlöperi: Jokkmokksloppet. Vi börjar med ett första försök ett tag efter Historiska marknaden 2016, troligen i mars. Datum kommer. Sen ska det ske årligen. Aktiviteten går inte på tid utan på intelligens. Det borde heta skidanknuten grupp-upp-levelse. Obs: detta är inte Nordensköldsloppet.

Jokkmokksloppet

Upplevelsen utgår från gärna 1600-talets utrustning och villkor och kopplas till modernaste teknik. Grupperna övernattar i skogen, är klädda i skinn och vadmal, åker ospårat, väljer egen väg, möts ibland och löser uppgifter. Loppet avgörs utifrån gruppens gemensamma intelligens. Går något nytt,  var med!

För föreningar, företag och grupper av människor som kan samarbeta.Ostergren_skida_5606mini

Utrustning och kunskap  finns att anskaffa i trakten. Att delta kostar en del pengar medan din nya friska identitet är din gratis.

Hör av dig och var med och skapa en tradition. Loppet får växa stadigt och fortleva om vi tillsammans vill att det ska leva. Sug på den.

Om att ha ork att åka skidor

Folket i norr har i alla tider åkt skidor som den naturligaste saken i världen. Kvinnor och barn höll på med fångst av ripor och annat. Männen åkte till skogen eller efter rovdjuret. Alla gjorde allt de var bra på.

Två lokala storåkare, jokkmokkssamerna Pavva Lasse Tuorda och Anders Rassa deltog i A E Nordenskiölds Grönlandsexpedition 1883.  När maten nästan var slut sändes samekillarna ut för att se om det fanns mer is och land att upptäcka. Killarna var borta i 57 timmar innan de kom tillbaka till platsen där Nordenskiöld och hans mannar väntade. De sov visst 4 timmar under utfärden och hade åkt 230 km innan de vände. När Nordenskiöld berättade hemma i sydsverige att killarna åkt 460 km på 2,5 dygn trodde ingen på honom. För att bevisa sanningen arrangerade han ett öppet skidlopp, Purkijaur-Kvikkjokk-Purkijaur, halva sträckan från inlandsisen. Sexton åkare kom åkande från flera håll för att åka och tio kom att åka i mål. Sen åkte de hem igen.

Tia blev svensken Johan Paulus Larsson från Krakfors. Han åkte på 26,5 timmar. De åtta första åkte 220 km på cirka 22 timmar. Tre åkare bildade länge klunga. Pavva Lars Tuorda  vann över Per Olof Lendta med 5 sekunder. Lendtas bindning trasslade sista biten så han fick stanna till flera gånger. DSC_7372De tre bästa fick 200, 150 respektive 100 kronor. Det fanns också extra priser i Kvikkjokk. Kontrollanten länsman E A Westerlund bytte häst vid varje bosättning efter sträckan, som kom att kallas för Nordenskiöldsloppet.

Avfärdstid var kl 18.00 på kvällen och den förste kom tillbaka 15.22. Efter vägen stannade de och åt mat och drack kaffe. De åkte med bar överkropp långa distanser och över natten mellan 3 och 4 april 1884. Säkert hade de någon fet torrköttbit på sig. Elva minuter efter vinnaren kom trean Apmut Andersson Arrhman i mål. Det berättas att han fått en liten flaska av en vän i Kvikkjokk. Nära slutmålet tog han sig en styrketår för att få krafter. Resultatet blev att han istället tappade krafterna och fick svaga ben. Det är en lärdom.

Den tidens åkare åt fett, buljong och kött, även till frukost, för att orka. Detta var ännu under den naturliga matens tid. Socker och alkoholer fick precis som idag folk att komma efter. Läs mer om riktig mat i boken Urföda.

Här är den gamla listan på åkarna som räddade Professor A E Nordenskiölds heder:

1 Pavva Lars Tuorda, Tuorponstammen, 21.22.00
2 Per Olof Lendta, Sirkasstammen, 21.22.05
3 Apmut Andersson Arrhman, Sirkasstammen, 21.33.05
4 Nils Petter Nilsson Tuorda, Tuorponstammen, 21.50.00
5 Johan Gustavsson, Vaikijaur, nybyggare, 21.56.05
6 Anders Katisson, Sirkasstammen, 22.08.00
7 Amma Ammason Ländta, Sirkasstammen, 23.38.05
8 Paulus Nils Jacobsson, Snavva, nybyggare, 23.55.00
9 Nils Ribbja, Jokkmokkstammen, 26.21.00
10 Johan Paulus Larsson, svensk från Krakfors, 26.34.00

Print Friendly, PDF & Email

Kanske går det att dansa och spela i logarna marknaden 2018, om vi fixar pengar till elräkningarna.