Det samiska

För den som till äventyrs har missat det ligger Jokkmokk i Sápmi. Det betyder att Historiska och hembygdsgården finns i samiska marker. I våra dagar syns det samiska på många olika och positiva sätt genom att samiskan synliggörs i musiken, att den samiska flaggan vajar både här och där och att det stora området Laponia styrs i konsensus, med samisk ledning.

Många tar tillbaka sina samiska släktnamn – det handlar om identitet. Det är också så att traktens nämndemän har haft samiska namn, ända in mot 1960-talet. Det betyder att det som kallas svensk lag kan sägas vara uttolkad med samiska sinnen ända sedan tingsrätterna instiftades, i början av 1600-talet. Tankeväckande. Tre nämndemän och en lagman. Alla med lika röstkraft.

I Sápmi talas flera samiska språk. I Sverige nord-, lule-, ume- och sydsamiska. Många använder flera språk med grannarna, i vardagen. Det språk som vill överleva gör det.

Ett av de mest kända samiska orden idag är Duodji – slöjd. Den samiska slöjden värderas högt och formspråket lever. På samedagis och i sameskolan sker leken och undervisningen på elevens samiska språk.

Samiska ungdomar är idag medvetna om historia och nutid. Många utbildar sig till jurister, agerar sakkunniga, skapar självkänsla genom klädseln och inspirerar det övriga samhället. Sverige som stat markerar i vår tid, på flera sätt, att den tillfälliga industrialismens omskrivning av folkets historia är viktig att aktivt radera bort, till förmån för vår äkta historia.

För att förstå de här komplexa sammanhangen hänvisar vi till en bok av Lilian Ryd och Tomas Cramér: Tusen år i Lappmarken – Juridik, skatter, handel och storpolitik (finns på bl.a. Bokus och Adlibris och på många bibliotek). Boken beskriver norra Skandinaviens historia, här ett kort utdrag:

“Sanningen är att Lappmarken inte ens för 1 200 år sedan var något isolerat skatteparadis. Lappmarkens historia är mycket mera internationell än man vanligen tänker sig. Detta stora område och dess invånare har under tusentals år deltagit i internationell handel och varit föremål för kungars och kejsares landanspråk, administration, skatteuppbörd och lagstiftning.”

Och Sápmi är ett område där de lokala människorna alltid har levt i fred.

Den som koloniserar har alltid ett annat perspektiv än den som koloniseras. Ur detta konstaterande är det lämpligt att låta den samiska Stallo-traditionen få näring inom sig.

Det är alltså människor med sådan uppfostran som är grunden till att det är fred i Sápmi.

Självklart finns mycket mer och bred info, exempelvis via sametinget.se och motsvarande institutioner i närliggande länder.

/BoAnders Arvidsson, admin

Print Friendly, PDF & Email

Kanske går det att dansa och spela i logarna marknaden 2018, om vi fixar pengar till elräkningarna.